No Story Lives Forever

No Story Lives Forever
Broken

tisdag 30 december 2014

Let's experiment, shall we?

Ända sedan jag började leka med tanken att börja vlogga så hade jag en video-idé var jag skulle jämföra den rikssvenska ungdomstidningen FRIDA med den finska ungdomstidningen Demi. Men let's face it, de enda som skulle kunna relatera med en sådan jämförelse är de som faktiskt är finlandssvenska och läst båda tidningarna (och är roughly i samma ålder som jag), så jag dumpade idén med att göra en video till en channel som kommer att vara internationell och engelskspråkig (för jag tänker inte vlogga på svenska, only swedes do that shit).

Men det hindrar inte mig från att kakka lite ord på den här sidan HAHA

Alltså jag samlade ihop alla mina hatade FRIDA-tidningar eftersom jag ska nu efter nyår göra mig av med de där nerv-wrecking tidningarna, så jag tänkte att nu är det dags för min mini-jämföresle som inte blev en jämförelse utan mest en plågsam timme då jag bläddrade genom alla FRIDA-tidningar jag har.
Mitt experiment var alltså att se hur många gånger FRIDA publicerat en bild, nämnt namnet, eller gjort en större artikel eller reportage av ett par kändisar.
De kändisar jag undersökte var Justin Bieber (obviously), One Direction och Taylor Lautner samt Robert Pattinson.

Jag prenumererade på FRIDA roughly mellan 2010 och 2011, alltså från och med åttans vår och ettan i gymnasiets höst.

Jag äger 49 FRIDA tidningar, varav tre stycken var sommarspecialer, två stycken Frida-Boys och en vinterspecial.
I dessa 49 tidningar nämndes Justin Bieber 135 gånger. HUNDRATRETTIOFEM! Inte undra på att den där tidningen framkallade spyreflexer hos mig när jag slutade prenumerera på den. Det betyder att JB nämnt åtminstone två gånger i varje nummer (vilket jag märkte ganska fort när jag bläddrade genom dem, trust me). Och de var under de åren då han hade sin fjantiga lilla frilla, då Baby-låten var "populär", då han var tillsammans med Selena Gomez och tiden innan han hittade henne och det spekulerades att han och Miley var ett par. Som tur var ingen av mina närmaste kompisar ett fan av honom, för den där pojken går mig på nerverna.
(nu hoppas jag att ingen butthurt flicka börjat skicka hat åt mig för att hon blev offended av att jag dissar JB).

Nå, om vi går vidare till 1D, som talades om bara fjuttiga åtta gånger. Men det är bara för att jag slutade befatta mig med tidningen innan 1D blev populära, redan i det sista numret skrev flickor i insändarsidorna att de älskar Harry Styles. Som tur räddades jag från den flodvågen.

Alltså alla dessa killar kan ju sjunga, de träffar noterna och så, men all den hype och sättet som tidningarna fick dem att framstå som övergudomliga underbarn fick mig att sätta alla bromsar på och sedan år 2009 kan ingen få mig att tycka att musiken de producerat är värd min tid.

Sedan har vi Taylor Lautner och Robert Pattinson, två skådisar som jag rynkat pannan åt, främst för hur småflickorna älskar dem. Visst snygga tvättbrädor och så men blä hur de också blev framställda som museiobjekt som alla fick tassa och kladda på. Uäk. De nämndes gemensamt 91 gånger i de 49 tidningarna jag läste. Jag har sett de tre första filmerna av Twilight-"sagan" och läst lite av den första boken innan jag somnade och beslöt mig för att aldrig mera befatta mig med sådan litteratur (nog för att jag läst flera YA-böcker sedan dess, till och med en hel annan vampyr-serie, men nej).

Okej, det här inlägget blev pisslångt. Jag hade tänkt ranta om hur FRIDA behandlade ämnena sex och självförtroende, men jag tror det får bli till en annan gång.

(var såhär nära att skriva att jag faktiskt hörde en JB sång innan Baby kom ut och alla började älska den, det var en cover som han gjorde av sången Love me, och jag hade aldrig hört talas om honom och jag fattade inte att det var en kille och allt var helt weird. Låten hade bara 300 000 views då, jämför det med Baby som hade 2012 7 miljoner)

Ajöss, jag ska aldrig mera läsa tidningar menat för omogna, byxmyndiga barn.